Eftersom strålstyrkan oftast är betydligt högre än ute i den vanliga solen bör man vara extra försiktig. Helst bör man avstå helt från solariesolande. Immunförsvaret kan påverkas negativt av den UVA-strålning som solarierören avger. Den sänker kroppens egen förmåga att reparera hudskador. Pigmentet färgas men det innebär inte att huden är skyddad mot fortsatt solande. Vill man ändå sola ska det vara mycket korta stunder, fem–tio minuter åt gången, med hög solskyddsfaktor.

• Vi köper solkrämer för miljoner, ändå ökar cancerfallen. Är solkrämer värdelösa?

Det korta svaret på frågan är både ja och nej.

Ja, om du väljer en för låg solskyddsfaktor och luras att stanna ute för länge i solen.

Nej, om du väljer en kräm med minst solskyddsfaktor 20, ser till att smörja in dig rikligt och ofta och dessutom ser till att krämen skyddar både mot UVB och UVA-strålning. Fortsätt helst att använda skyddsfaktor 20 även om du solat ett tag.

Fortfarande finns dock inga klara vetenskapliga belägg för att solkrämer verkligen skyddar mot hudcancer, speciellt inte mot malignt melanom. Det enda säkra solskyddet är kläder.

• Vad gäller för barn?

Spädbarn ska överhuvudtaget inte vistas i solen. För äldre barn är det minst solskyddsfaktor 30 som gäller. Helst ska barnets hud skyddas med kläder.

• Vad är det för skillnad på UVA- och UVB-strålning?

UVB är den ultravioletta strålning som gör att vi bränner oss på det yttersta hudlagret. Fram till för ett par år sedan trodde forskarna att det räckte med att enbart skydda sig mot denna typ av strålning. Första generationens solskyddsmedel, på 70- och 80-talet, innehöll därför bara UVB-filter som alltså motverkade hudrodnader. Många hudläkare befarar att det fick människor att utsätta sig för mer solljus än vad huden egentligen tål, vilket i så fall kan förklara en del av ökningen av hudcancerfallen.

UVA är den strålning som färgar huden brun men som också kan ge hudskador på djupet med ökad risk för malignt melanom som följd. Dagens solskyddsmedel ska därför innehålla både UVB- och UVA-filter. UVA-skyddet ska, enligt en rekommendation från EU-kommissionen, utgöra minst en tredjedel av UVB-skyddet. Från och med i år ska detta skydd klart markeras på flaskan eller tuben.

• Vilka är de positiva effekterna av solandet?

När huden utsätts för solljus bildas det livsviktiga D-vitaminet som visat sig skydda mot en rad sjukdomar som till exempel benskörhet, engelska sjukan, flera olika cancersjukdomar och kanske också mot blodpropp, depression och ms.

• Hur mycket behöver vi sola för att vara säkra på att få i oss tillräckliga mängder av vitaminet?

På sommarhalvåret räcker det med högst 20 minuters dagligt solande. Under vintern måste man se till att få i sig D-vitamin på annat sätt som till exempel genom kosten. Fet fisk innehåller mycket D-vitamin.